it hurts with every heartbeat

Fick och läste Johanna Lindbäcks Saker som aldrig händer idag. Har peppat och längtat sen februari. Med den här beskrivningen hos adlibris så var mina förväntningar omåttligt höga. Varning för spoilers nedanför.

Hur vet man om man verkligen känner någon?

Hur vet man vem man kan lita på?

Och vad gör man när saker som aldrig händer, faktiskt händer?

Andreas har nyss flyttat från Luleå till sin pappa i barndomshemmet i Björsbyn, ett litet samhälle utanför stan. Närmaste grannar är Eriks familj, Erik som var Andreas bästa kompis när de var små, men som han inte längre träffar. De börjar umgås, har sällskap hem från stan, fikar och äter hos varandra.

Andreas är ihop med Hanna, och han tror att han känner henne. Samma med killarna i hans klass, de har ju snart tillbringat tre år ihop och är riktiga kompisar. Men Hanna, och även kompisarna, sviker Andreas, och han blir helt knäckt. Hur går man vidare? När ska det sluta kännas? Vägen ut ur sveket blir Erik, även om Andreas till en början mest tycker att allt är patetiskt - de är ju inte ens kompisar på riktigt. De ses allt oftare och plötsligt blir allting helt annorlunda.

Sakerna Som Aldrig Händer? Ja, så vitt jag kan förstå, om man inte räknar breakupet med Hanna (vilket man inte gör, eftersom det står på baksidan), så är det att han, Andreas, i tio sekunder tror att han är kåt på Erik och att Erik sedan visar sig vara bög och håller på att bli ihop med någon Nicko. Och det är de sista 30 sidorna av boken.

Seriöst? Så jävla besviken. Här byggs det upp skyhöga förväntningar, och OKEJ att jag kanske läste in lite väl mycket i den där beskrivningen, OKEJ att jag trodde att det skulle bli en boy-meets-boy-berättelse skriven av the goddess of young adult-fiction-Johanna och att det är typ mina två bästa just nu kombinerat till en helhet, men SERIÖST? Det HÄR? Alltså. Boken är ju bra. Den är fortfarande genialt skriven, jag älskar fortfarande Johanna Lindbäcks språk, men handlingen är en sån jävla besvikelse. "Saker som aldrig händer" liksom. Va? Det händer aldrig att ens tjej är otrogen? Att ens kompisar sviker? Att man i tio sekunder under en blöt kväll tror att man är kåt på sin kompis? Att ens kompis är bög? VAD är det som "aldrig" händer?!

Nej. Besviken är jag. Ska tröstshoppa "Tänk om det där är jag" av samma författare snart. Den är fortfarande stört bra, både språk och handling. Jag trodde att Det är så logiskt alla fattar utom du skulle stå sig rätt platt mot den här, men nu blev det istället tvärtom. Johanna står sig platt mot Lisa. Tyvärr. Synd på peppen.

Men jag fick ju två böcker i samma paket, Kiss-List-boken som jag är övertygad om att den är bra, och Will Grayson, Will Grayson som inte KAN vara något annat än bra eftersom den är skriven av två asbra författare. Och jag kanske inte ska säga för mycket eftersom Johanna Lindbäck också är en asbra författare, men... ja. De andra två har slagit stort i USA, det säger lite mer än att vara avgudad av mig i lilla Sverige.

(Man kan ju sammanfatta det i att boken inte lever upp till sin titel och att om den hade hetat något annat och baksidetexten inte varit lika dramatisk så hade jag förmodligen tyckt boken var skitbra through and through - men nu väntar jag hela boken på något som inte händer)